Alive!

I did it! Hittade vägen till flygplatsen direkt, utan en enda felkörning. Självförtroendet på topp!

Nu ikväll har jag och Soffler suttit i köket i några timmar och tjötat. Gött, någon så lång, sammanhängande konversation har jag inte haft på ett bra tag. Med tyskan stakar jag ju mej fram, och oftast blir det inte direkt sammanhängande heller. Men svenskan sitter i ännu, skönt:P

Min mor hade så snällt skickat med Soffler ingredienser till semlor, släta bullar och mandelmassa. Det var bara det att mandelmassan har så hög densitet, att de trodde Soffi hade sprängdeg med sej. Som tur var fick hon igenom den till slut. Mandelmassan, bullarna, svenskt lösgodis (både från familjen och Soffler, har drygt 1kg här nu), min rutiga skjorta, ett svart linne (det som jag efterfrågade hittades inte där hemma, så Sten var iväg och köpte ett nytt, tack så mkt!), min lila sjal och dessutom ett litet paket, innehållande mumsiga chokladbitar! Vielen Dank!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0